Kefir: probiotiska fördelar, näringsvärde och hur mycket du bör dricka
Kefir är en syrad mjölkdryck som jäses med kefirkorn, en symbios av bakterier och jäst. I 100 ml finns ofta mellan 100 miljoner och en miljard levande probiotiska mikroorganismer, vilket är mer än i många probiotiska kapslar. Kefir finns i kylen i de flesta svenska mataffärer och är ett av de mest studerade fermenterade livsmedlen. Den konkurrerar med filmjölk, som är den klassiska svenska syrade mjölkprodukten.
Läs inte bara, följ upp detTa en bild på din måltid så registrerar Kalorita kalorier och makron på några sekunder. 3 dagar gratis.→Kefirens näringsvärde (100 ml)
Kefir gjord på helmjölk ger ungefär följande värden. Lättkefir har lägre fett och kalorier, medan proteinhalten ligger kvar ungefär på samma nivå:
| Näringsämne | Mängd per 100 ml (helmjölkskefir) |
|---|---|
| Energi | 60 till 65 kcal |
| Protein | 3,5 g |
| Fett | 3,5 g |
| Kolhydrater | 4,5 g |
| Kalcium | 110 till 120 mg |
| Fosfor | 90 mg |
| B12-vitamin | cirka 0,5 µg |
| Riboflavin (B2) | 0,17 mg |
| Magnesium | 12 mg |
| Kalium | 150 mg |
Kefir ger mycket kalcium och B12 för en så liten mängd. Det är värdefullt om du dricker lite mjölk.
Probiotika: skillnaden mot yoghurt och filmjölk
Kefirkorn kan innehålla över 30 olika bakterie- och jästarter. Vanliga arter är Lactobacillus kefiri, Lactococcus lactis, Leuconostoc mesenteroides och Kluyveromyces marxianus. Jämfört med yoghurt skiljer sig kefir så här:
| Egenskap | Kefir | Yoghurt |
|---|---|---|
| Antal kulturer | 30 eller fler (bakterier och jäst) | 2 till 5 (bakterier) |
| Levande bakterier per 100 ml | 100 miljoner till en miljard | Ofta lägre |
| Jäsningstid | 24 till 48 timmar | 4 till 8 timmar |
| Laktos | Lägre än i yoghurt | Lägre än i mjölk |
| Konsistens | Tunn och drickbar | Tjock och geléaktig |
| Jäst | Ja, ger lätt kolsyra | Nej |
| Alkohol | Under 1 % (försumbart) | Ingen |
Filmjölk ligger mellan dessa: den är tjock, mjölksyrabakterierna är färre än i kefir och den saknar jäst. Att växla mellan kefir, yoghurt och filmjölk ger en större variation av bakterier.
Vad visar forskningen?
Det finns fler små studier än stora, och resultaten är olika starka. Det här kan sägas med rimlig säkerhet:
- Laktosintolerans: Bakterierna i kefir bryter ned en del av laktosen under jäsningen. Många med mild laktosintolerans tål kefir bättre än mjölk, men det är individuellt.
- Tarmflora: Några studier visar att några veckors dagligt intag av kefir ökar mängden nyttiga bakterier som Lactobacillus och Bifidobacterium. Effekten är störst efter antibiotikakur, men den varierar mellan personer.
- Ben: Kefir innehåller kalcium och en del K2-vitamin. Studier på mejeriprodukter visar att de kan bidra till bevarad benmassa, men det har inte visats för kefir specifikt i stora studier.
- Blodtryck: Peptider som bildas vid jäsning kan ha en blodtryckssänkande effekt. Små sänkningar på några mmHg har rapporterats. Det är en liten effekt och ersätter inte blodtryckssänkande läkemedel.
- Immunförsvar: Pilotstudier antyder att kefir kan förkorta förkylningar, men det saknas stora slumpmässiga och kontrollerade studier.
- Kolesterol: Vissa studier visar lägre LDL-kolesterol, men resultaten är inkonsekventa och metaanalyser ger ingen tydlig slutsats.
Hur mycket kefir bör du dricka?
Kefir säljs ofta i flaskor på 2 till 5 dl. Så här kan du komma igång:
- Börja smått: Börja med 50 till 100 ml per dag om du inte är van vid probiotika. Öka till cirka 2 dl efter en eller två veckor. Snabb ökning kan ge gaser och uppblåsthet.
- Lagom mängd: 1,5 till 2,5 dl per dag räcker för en vuxen. Mer ger sällan extra nytta men ökar energi- och proteinintaget.
- Tid på dygnet: Kefir går bra på morgonen, till frukost eller mellan måltiderna. Den fungerar även tillsammans med mat.
- Temperatur: Koka inte kefir, eftersom värme över cirka 45 °C kan döda de levande bakterierna. Drick den kall eller i rumstemperatur.
- I smoothie: Kefir med bär, banan eller en nypa kanel fungerar bra. Tänk på att frukt ökar sockerintaget.
- Hemgjord kefir: Kefirkorn kan köpas och jäsas i mjölk i rumstemperatur i cirka 24 timmar. Hemgjord kefir har ofta större variation av bakterier.
Vanliga frågor
Kan man dricka kefir varje dag?
Ja. 1,5 till 2,5 dl per dag är säkert för friska vuxna. Vid långvarig användning har inga allvarliga biverkningar rapporterats. De första veckorna kan ge lite gas och uppblåsthet, vilket brukar gå över.
Kan någon med laktosintolerans dricka kefir?
Ofta ja. Under jäsningen bryts en del av laktosen ned, och kefir innehåller laktas. Många med laktosintolerans tål små mängder kefir bättre än mjölk. Vid kraftig intolerans bör du börja med en liten mängd. Mjölkallergi är något annat: den som är allergisk mot mjölkprotein ska inte dricka kefir.
Vad är bäst, kefir eller yoghurt?
Om du vill ha probiotika i flytande form är kefir ett bra val. Vill du ha mättnad och hög proteinhalt är grekisk yoghurt ofta bättre. Att växla mellan dem ger en större variation av bakterier. Yoghurt är ofta billigare per portion.
Hjälper kefir till att gå ner i vikt?
Det finns inga bevis för att kefir bränner fett. Proteinet kan ge mättnad, och regelbundet intag kan påverka tarmhälsan positivt. Om du byter ut en kaloririk dryck eller dessert mot kefir kan det hjälpa dig att minska energiintaget.
Kan barn dricka kefir?
Ja, från ungefär ett års ålder. Börja med 50 till 100 ml per dag. Barn med mjölkallergi ska inte få kefir. Fråga barnhälsovården om du är osäker, särskilt om barnet har eksem eller ofta besvär i magen.
Innehåller kefir alkohol?
Hemgjord kefir kan innehålla 0,5 till 2 % alkohol om den jäses länge. Kommersiell kefir ligger oftast under 0,1 %, ungefär som i vissa fruktjuicer. Gravida och barn bör välja kommersiell kefir. Hemgjord kefir bör jäsas högst cirka 24 timmar.
Gör kaloriuppföljning enkel
Ta en bild på din mat så uppskattar Kaloritas AI kalorierna och makronutrienterna på några sekunder.
Ladda ner gratis