← Tillbaka till bloggen Tarmhälsa

Postbiotika: Den nya generationens stöd för tarmhälsan

📅 ⏱️ 8 min läsning ✏️ Kalorita näringsredaktör

Probiotika och prebiotika är välkända för många. Men tarmforskare pratar nu allt mer om postbiotika: de bioaktiva ämnen som tarmbakterier bildar när de jäser fibrer. Butyrat, laktat, bakteriocin och exopolysackarider är de viktigaste. År 2021 definierade den internationella vetenskapliga organisationen ISAPP postbiotika officiellt: ”en beredning av inaktiverade mikroorganismer eller deras komponenter som ger nytta för värdens hälsa”. Studier visar att postbiotika kan stärka tarmbarriären, påverka immunförsvaret och minska kronisk inflammation.

Läs inte bara, följ upp detTa en bild på din måltid så registrerar Kalorita kalorier och makron på några sekunder. 3 dagar gratis.→

Vad är postbiotika? Hur skiljer den sig från probiotika och prebiotika?

Tre begrepp hänger ihop men har olika roller. Kort sagt: prebiotika är fibrer och andra ämnen som föder de goda tarmbakterierna, probiotika är levande nyttiga bakterier och postbiotika är de ämnen som bakterierna bildar när de bryter ned fibrer.

BegreppDefinitionExempel
PrebiotikaÄmnen som kroppen inte bryter ned men som gynnar nyttiga tarmbakterierInulin, resistent stärkelse, pektin
ProbiotikaLevande mikroorganismer som ger hälsonytta när de tas i tillräcklig mängdLactobacillus, Bifidobacterium
PostbiotikaBiologiskt aktiva ämnen som tarmbakterier bildar vid jäsningButyrat, laktat, bakteriocin, exopolysackarider

Fördelen med postbiotika: de innehåller inga levande mikroorganismer, så de kan användas av en bred grupp, även av personer med nedsatt immunförsvar. De tål dessutom värme och syra bättre.

Butyrat: tarmcellernas viktigaste energikälla

Den viktigaste kortkedjiga fettsyran är butyrat (smörsyra). Den täcker ungefär 70 procent av energibehovet hos cellerna i tjocktarmens slemhinna (kolonocyter). Lösliga fibrer, till exempel från havre, baljväxter och resistent stärkelse, jäses i tarmen och bildar butyrat, propionat och acetat.

Forskningen stödjer flera hälsoeffekter av butyrat. Det stärker slemhinnans täthet, dämpar bildningen av inflammatoriska signalämnen (cytokiner), kan minska risken för tjock- och ändtarmscancer och påverkar tarm-hjärna-axeln, vilket kan ha positiv effekt på humöret.

Kortkedjig fettsyraAndel som bildas (uppskattning)Huvudsaklig effekt
Butyrat15 procentEnergi till tarmcellerna, tarmbarriär, antiinflammatorisk
Propionat25 procentBlodsockeromsättning, mättnadssignal, lever
Acetat60 procentEnergi till muskler och hjärna, aptitreglering

Livsmedel som bildar postbiotika och hur du bereder dem

Postbiotika finns inte direkt i maten. Tarmmikrobiomet bildar dem när det jäser livsmedel med prebiotiska fibrer. Men vissa jästa livsmedel innehåller redan postbiotiska ämnen som bildats under tillverkningen.

Viktigt: många kosttillskott som marknadsförs med ordet ”postbiotika” har ännu inte visat klinisk effekt. Den mest vetenskapligt underbyggda källan är riktig fermenterad mat.

Postbiotikans effekter på hälsan

Postbiotika stödjer flera system genom olika mekanismer:

OmrådeMekanismForskningsresultat
TarmbarriärÖkar tätningsproteinerna (claudin, occludin)Minskar symtom på läckande tarm
ImmunförsvarÖkar aktiviteten hos regulatoriska T-celler och stöder IgA-produktionenKan förkorta övre luftvägsinfektioner
InflammationHämmar NF-κB-vägen och ökar antiinflammatoriska signalämnen som IL-10Tecken på förbättring vid IBD och IBS
Humör och hjärnaStödjer omsättningen av tryptofan, föregångaren till serotoninMinskad ångest och nedstämdhet i djurmodeller. Studier på människor pågår.

Vanliga frågor

Vad är postbiotika, kort förklarat?

Postbiotika är biologiskt aktiva ämnen som tarmbakterier bildar när de jäser mat. Butyrat (en kortkedjig fettsyra), laktat, bakteriocin och exopolysackarider är de mest studerade. Eftersom de inte innehåller levande mikroorganismer är de mer tåliga än probiotika och kan passa personer med försvagat immunförsvar. Enligt ISAPP:s definition från 2021 är de beredningar av inaktiverade mikroorganismer eller deras komponenter som ger nytta för värdens hälsa.

Vad är skillnaden mellan prebiotika, probiotika och postbiotika?

Prebiotika är fibrer som föder tarmbakterierna, till exempel inulin och resistent stärkelse. Probiotika är levande nyttiga bakterier, till exempel Lactobacillus och Bifidobacterium. Postbiotika är ämnena bakterierna bildar vid jäsning, till exempel butyrat, propionat, acetat och bakteriocin. De kompletterar varandra: utan tarmbakterier bildas ingen postbiotika, och utan prebiotika trivs inte de goda bakterierna. För en helhetssyn på tarmhälsan är det mest effektivt att stödja alla tre.

Vilka livsmedel innehåller mycket butyrat?

Butyrat bildas främst i tarmen när fibrer jäses, så det är svårt att få det direkt från maten. Dessa livsmedel stödjer bildningen: havregryn, torkade bönor och linser, gröna bananer, kylda och återuppvärmda potatisar (där resistent stärkelse bildas), fullkornsbröd, kronärtskocka och purjolök. Att äta dem regelbundet ger tarmmikrobiomet den miljö som tarmcellerna behöver.

Hjälper postbiotika vid IBS?

Forskningen visar lovande resultat. I vissa kliniska studier har butyratillskott minskat magont och oregelbunden tarmfunktion hos personer med IBS. Postbiotika i jästa livsmedel kan också stärka tarmbarriären och lindra symtom. IBS ser dock olika ut hos olika personer, och svaret varierar. Tala med läkare eller dietist innan du gör stora kostförändringar.

Vilka jästa livsmedel innehåller mest postbiotika?

Kefir, hemmagjord surkål (mjölksyrajäst), filmjölk och långfil samt traditionella jästa produkter som surdegsbröd har en rik postbiotisk profil. Pastöriserade eller värmebehandlade jästa produkter innehåller inga levande kulturer, men ämnen som bildats vid jäsningen, till exempel laktat och organiska syror, tål värme och finns kvar. Hemmagjorda jästa produkter har ofta större variation än industriella alternativ.

Hjälper postbiotika efter en antibiotikakur?

Ja, det kan vara särskilt värdefullt. Antibiotika påverkar även de nyttiga tarmbakterierna, vilket minskar mångfalden i mikrobiomet och tillfälligt sänker bildningen av postbiotika. Under och efter en antibiotikakur kan du äta jästa livsmedel som kefir, yoghurt och surkål, vilket ger både levande kulturer (probiotika) och färdiga postbiotiska ämnen. Mer fibrer som bildar butyrat hjälper också mikrobiomet att återhämta sig. Probiotikatillskott kan stödja under den här tiden. Ta dem minst två timmar efter antibiotikan.

Gör kaloriuppföljning enkel

Ta en bild på din mat så uppskattar Kaloritas AI kalorierna och makronutrienterna på några sekunder.

Ladda ner gratis